Naturligt om hälsa

 
 
 
 
 
 
 
Den gröna mirakelalgen
En mikroskopiskt liten alg intresserar en mängd forskare. Fokus ligger på spirulina som tycks kunna stimulera immunförsvaret och mildra symptom vid influensa.

Mikroalgen spirulina, eller närmare bestämt cyanobakterien spirulina, tycks kunna stärka och stimulera immunförsvaret. Det visar flera studier som i huvudsak är gjorda på djur. Bland annat har forskare sett att kroppens svar vid infektioner blir starkare, det finns också stöd för att spirulina kan hämma delning och vidhäftning av så kallade höljeförsedda viruspartiklar. Detta har bland annat setts på herpesvirus typ 1 (munsårsvirus) samt mässling och influensa av typ A-virus. Det som händer vid en sådan virusattack är att mikroalgen tycks hindra viruset från att tränga igenom cellernas membran och därigenom infektera cellerna.
Men spirulina har många fler hälsobringande egenskaper än så och kallas därför ibland den gröna mirakelalgen. Mikroalgen har funnits på marknaden i många år och det finns också flera olika sorters preparat, främst i form av pulver och tabletter i hälsobutikerna.
- Spirulina är ett alldeles utmärkt potent medel. Inom den folkmedicinska traditionen har man sedan länge känt till att den har specifika aktiverande funktioner i människokroppen, säger Martin Schalling, professor i molekylär medicin på Karolinska institutet i Stockholm. Han är också vetenskaplig rådgivare till företaget Scandinavian Clinical Nutrition som framställer kosttillskottet Immolina, som är utvunnet ur spirulina.
Han berättar vidare att studier från Karolinska institutet och andra universitet visar att spirulina kan aktivera immunförsvaret, speciellt via tarmsystemet.
- Det innebär att man får ett bättre immunförsvar som teoretiskt sett skulle kunna hjälpa till att häva infektioner av olika slag i ett tidigare skede, säger han.
Den aktiva beståndsdelen i spirulina är så kallade polysackarider, sockermolekyler med lång kedja och stor molekylvikt. Polysackariderna tycks ha en förmåga att stimulera immuncellerna i tarmväggarna, ungefär på samma sätt som probiotika påverkar de goda bakterierna i tarmen.
Den här immunstimulerande förmågan har intresserat forskare i USA som har gjort studier på spirulinaextrakt mot ett särskilt influensavirus kallat typ A-virus, eller H1N1. Det är ett virus som liknar den aktuella svininfluensan och det forskarna kunde se var, att de möss som blev sjuka i influensa fick mildare symptom och mindre skador på lungorna vid intag av extraktet än mössen i kontrollgruppen som fick ett icke verksamt preparat.
- Den här studien är vetenskapligt genomförd och mycket intressant. Djur som drabbas av influensa blir sjuka efter två, tre dagar och normalt sett blir de mycket sjuka, ungefär som vi människor. De går ner i vikt, lungorna kan bli skadade och vissa dör. Men dessa effekter blev mindre tydliga vid intag av kosttillskottet, det vill säga: de blev fortfarande sjuka, men i mindre omfattning. Det verkar alltså som om immunförsvaret stärks och att det kan hjälpa till att bekämpa viruset, säger Martin Schalling, som tycker att kosttillskottet är ett spännande preparat, som det bör forskas vidare på.
Han förklarar:
- Det intressanta är att ett medel - ett kosttillskott i det här fallet - kan stärka immunsystemet så att det kan dämpa effekten av en influensa. I dag vaccinerar vi oss varje år exempelvis mot olika influensavirus, men haken med ett vaccin är, att det alltid måste vara riktat mot rätt virus eller bakterie. Virus brukar ändra sina strukturer efter några år, vilket innebär att man måste ändra vaccinet varje år för att få ett gott skydd.
- Men om det visar sig att ett medel kan skydda mot ett speciellt virus kan man också tänka sig att det är brett och skyddar mot andra virus också. Den här speciella stimuleringen av immunförsvaret som kan kopplas till ett ökat försvar mot virus är extremt positiv, säger Martin Schalling.
Frågan är då om alla människor kan ta ett spirulinapreparat? Hur är det med allergiska reaktioner? Hur väl testat är det på människor?
Kosttillskott och naturmedel testas inte systematiskt på samma sätt som läkemedel, där man aktivt letar efter fel och biverkningar och Martin Schalling tycker därför att frågan är intressant:
- Jag har inte hört om några biverkningar och inte heller sett några biverkningsrapporter, men bara för att ett preparat är ett naturpreparat behöver det inte betyda att alla människor kan använda det eller mår bra av det. En annan viktig fråga är: Vill man alltid accelerera immunförsvaret? För människor som har någon form av autoimmun sjukdom (immunförsvaret angriper felaktigt kroppens egen vävnad) kanske det inte är lämpligt. Det här är inte alls testat, men ur ett rent hypotetiskt perspektiv kan man fundera på att göra det, säger han.


 
Boktips!
Höst- och vintertider är influensatider. För några år sedan kom larmen om den farliga fågelinfluensan och nu ringer varningsklockorna för svininfluensa. I boken "Framtidens farliga smitta - hur kan vi skydda oss" ger författarna Patrik Wahren och Britta Wahren en aktuell och lättförståelig bild av hur virus och bakterier bildas och hur de sprider sig; hur virus kommer över från djurvärlden och anpassar sig till människan. Myndigheter, läkare och media använder olika benämningar för de olika typerna av influensavirus, vilkea kan vara svårt att förstå eller ta till sig om man inte har den medicinska kunskapen.
I boken förklarar författarna på ett enkelt och lättförståeligt sätt hur exempelvis virus benämns och hur de kan ändra sig. Här är ett utdrag ur boken om influensavirus:

"Influensavirus utvecklar varje år nya egenskaper. Man skiljer mellan tre olika typer, A-, B- och C-influensa. Det är framförallt A-influensan som orsakar de stora epidemierna. Viruset kommer ursprungligen från sjöfåglar, som utgör en smittreservoar med ett sextiotal olika virustyper. På viruspartiklarnas yta finns två viktiga typer av proteiner (äggviteämnen), neuraminidas (N) och hemagglutinin (H).
Arvsmassan hos influensavirus innehåller åtta RNA-gensegment, som relativt lätt kan bytas ut. Större ändringar av viruset uppstår när det hämtar ett eller två gensegment från ett annat influensavirus, så kallade genskiften. Man ger influensavirus beteckningar som anger vilken typ av ytantigener, hemagglutininer (H1, H2 etc) och neuraminidaser (N1, N2 etc) som finns på viruspartiklarnas yta. Den år 2007 aktuella fågelinfluensan heter H5N1."

Balansen mellan smittämnen och vårt försvar mot dem är skör, menar författarna. Men samtidigt vet man att människor med kunskaper om sjukdomar lättare kan skydda sig; de är friskare och lever i medeltal längre än andra. I boken finns därför både beskrivande förklaringar och anvisningar om hur man skyddar sig mot smittor.

Boken ges ut av Karolinska institutet, University Press.



Av Elisabet Tapio Neuwirth
 
Om spirulina
Spirulina är en encellig, ogrenadoch spiralformad blågrön alg som tillhör cyanobakterierna. Den är så liten att den knappast går att se med blotta ögat - i en enda vattendroppe ryms hundratals alger. Den karakteristiska blågröna färgen hos mikroalgen kommer från substansen phycocyanin.
Det finns totalt 35 olika spirulinaarter och den mest använda och undersökta arten heter Spirulina platensis. Algen har en otrolig förmåga att klara sig i miljöer som är för tuffa för andra alger. Dess cellväggar består inte av cellulosa, som hos andra alger, utan av en mjuk cellvägg som är uppbyggd av komplexa sockerarter och protein. Spirulina som växer ser ut som ett geléaktigt grönt täcke som ligger och flyter på vattenytan.
De spirulinaprodukter som finns på marknaden är kontrollerade och rena. Algerna odlas i stora bassänger, pumpas upp och silas i finmaskiga nät. Därefter tvättas och sköljs spirulinan flera gånger, Därefter genomgår den en torkningsprocess och mals till ett blågrönt pulver som i sin tur kan komprimeras till tabletter.
(Källa: PrimaVi, doktor Olle Haglund)