Naturligt om hälsa

a href="http://click.double.net/?20568;463;12030" style="background:url(http://imp.double.se/imp.gif?a20568p463g12030) no-repeat;">Baddräkter som formar din kropp.
Slankare silhuet med Miss Mary of Sweden.
www.missmary.se

På lingonröda tuvor...

År 1912 skrev Karl Williams från småländska Ljungby en sång om Flickorna i Småland, en sång som också handlade om lingon, "på lingonröda tuvor och på villande mo där furuskogen susar susilull och susilo". Ett kärt bär väl omskrivet och fullproppat med nyttigheter som mineralerna kalium, kalcium, fosfor, natrium, krom, selen samt vitaminerna A, E, K och C, bara för att nämna några.

Här i Sverige plockar och äter vi mycket lingon och det är faktiskt - ekonomiskt sett - vårt mest betydelsefulla bär. Exporten till Tyskland och Österrike är betydande och kanske är lingon till och med ännu populärare där än hos oss.
Lingonplockning var förr en viktig inkomstkälla för bondebefolkningen. Under goda lingonår kunde förtjänsterna ibland överstiga inkomsterna från jordbruket. Handplockning var vanligast förekommande, men redan år 1780 konstruerades en bärrepare, föregångaren till dagens, med vilken plockningen kunde gå två eller tre gånger snabbare.
Lingon växer vilt i så gott som hela landet och har plockats och använts i århundraden. De innehåller det naturliga konserveringsmedlet bensoesyra och behöver därför inga extra tillsatser, som till exempel socker, för att klara sig. Detta var väldigt värdefullt i gamla tider då sockret var både svåråtkomligt och dyrt. Det vanligaste sättet att bevara lingonen var att göra vattenlingon, vilket innebar att man helt enkelt lade bären i en kruka och hällde vatten över dem. Och så gjorde man, precis som i dag, lingonsylt och lingondricka. Och man åt dem, då som nu, ofta med mjölk.
" Öfwer hela Riket samlas de til hwarjehanda bruk i hushållen. Syltade Lingon är det allmännaste af Swenska syltsaker. De syltas dels i Socker, men mäst i Honung, en del tycka bäst om dem syltade i brun Sockersirap, som alt kommer under namn af Lingonmos, och nyttjas dels som sylt, dels som Sallat til Stekar." Dessa rader om lingon kunde man läsa i boken "Försök til en Flora Oeconomica Sveciae" år 1806. Författaren var den ansedde naturforskaren och apotekaren Anders Jahan Retzius, en mycket lärd man som Linné ska ha satt stort värde på.
Förr i tiden användes lingon även som botemedel vid olika åkommor. Bladen gjorde man te på och det skulle vara bra mot bleksot (blodbrist) och ge lindring vid infektioner i urinvägarna och vid blåskatarr. Både bär och blad ansågs också hjälpa mot diarré.
Lingon innehåller antioxidanten quercetin, ett naturligt gult färgämne som förekommer i många växter, bland annat i äpple, lök och gräslök. Quercetin har som potent antioxidant också tillskrivits en del positiva fysiologiska egenskaper, bland annat anticancerogena effekter. Lingonsylt anses också ha en aptitretande verkan, särskilt hos barn. Och vem kan avstå från lingonen när det gäller klassisk svensk husmanskost som köttbullar, kåldolmar och blodpudding? För de allra flesta av oss är det säkert otänkbart.
Lingon är ett ris, precis som blåbär, med vintergröna läderartade blad och intensivt röda bär som når sin mognad under augusti och september. Tallskog, hedar och hällmarker och därtill halvskugga och helst torr och mager jordmån är favoritväxtplatserna.
Artnamnet vitis-idaea betyder "vin från berget Ida" och det svenska namnet lingon är besläktat med ljung som förmodligen syftar på växtplatsen, då lingon och ljung ofta växer tillsammans. Släktet heter Vaccinium på latin.

"Lingon har som populärt och kärt bär fått många namn. Kröser, tyttebär, ljungbär är bara några. "

Av Lena Götrich

Rårörda lingon på skånskt vis
1 liter nyplockade (eller djupfrysta, upptinade) lingon
2 ½ dl socker
Beredning:
Skölj de rensade bären. Lägg ¾ av dem i en plastskål och krossa dem tillsammans med sockret. Lägg i resten av bären och rör om tills sockret smält. Häll upp i plastburk, så att den sylt, som inte går åt under den närmaste tiden, kan sparas i djupfrysen.
Genom att inte alla bären krossas bibehåller sylten bättre den för rårörda lingon så karakteristiska strävheten, som går förlorad vid kokning. Vid längre tids förvaring bibehålls smaken bäst genom djupfrysning (därför plastburk).