Naturligt om hälsa

a href="http://click.double.net/?20568;463;12030" style="background:url(http://imp.double.se/imp.gif?a20568p463g12030) no-repeat;">Baddräkter som formar din kropp.
Slankare silhuet med Miss Mary of Sweden.
www.missmary.se

Mat och klimat

Det är faktiskt så, att cirka en tredjedel av människans klimatpåverkan är hänförlig - direkt och indirekt - till den mat vi äter. Kan vi då genom ett medvetet val av mat bidra till att minska den globala uppvärmningen. Och vad ska vi i så fall välja att sätta på bordet? Är till exempel allt kött ett dåligt val från klimatsynpunkt? Påverkar ekologisk mat klimatet mindre än konventionellt odlad mat? Ska man äta annan mat på vintern än på sommaren?

Människans inverkan på klimatet har blivit ett allt hetare tema i den offentliga debatten. Främst handlar det om vår förbränning av fossila bränslen och utsläppet i atmosfären av koldioxid (CO₂) eller rättare av CO₂-ekvivalenter. På senare tid har vi också gjorts uppmärksamma på att kopplingen mellan mat och klimat inte är försumbar i detta avseende.

Med de här frågorna inleder författarna Johanna Björklund, Pär Holmgren och Susanne Johansson sin bok Mat & klimat. Men frågorna är naturligtvis fler: Är färsk importerad mat bättre än fryst närodlad? Kommer vi inte att kunna äta bananer i framtiden? Vilka är de värsta "klimatbovarna" på matbordet? Dessa exempel bara för att nämna några av alla de frågor, som många gånger är svåra att ge ett enkelt svar på.

Författarna konstaterar att sammanhangen ofta är komplicerade och att det sällan finns enkla svar på frågorna och fortsätter: "Men det är i första hand inte maten i sig som är problemet, utan hur vi producerar den. Det är många faktorer som påverkar; från produktionen på gården till förädling och hur maten transporteras och paketeras."

"All mat påverkar vår miljö, även den som vi inte äter. Tänk på att den mat som vi slänger orsakar utsläpp av klimatpåverkande gaser utan att ha gjort någon nytta alls."

När man läser vidare i boken förstår man att det är svårt att ge enkla svar. Vi kan ta frågan: Är färsk importerad mat bättre en fryst närodlad?

Svaret är som sagt inte enkelt. Författarna konstaterar att "Från klimatsynpunkt är det bättre att välja ett svenskt konventionellt äpple än ett importerat ekologiskt."

Varför? Jo, så är det, säger de, när det gäller mat där transporten står för en stor del av det utsläpp av växthusgaser, som belastar produkten ifråga, vilket gäller många frukter och grönsaker.

Och vidare: "För mjölkprodukter och köttvaror är transportens bidrag till utsläppen ofta procentuellt betydligt mindre än produktionens." Och konstaterar att kunskapen måste bli större om hur de varor man väljer mellan har producerats och transporterats, för att vi ska kunna välja det från klimatsynpunkt rätta.

"Vad djuret har ätit, hur fodret har producerats och hur länge djuret har levt är några saker man behöver veta för att kunna ta ställning", tillägger man.

Och fortsätter: "Ofta är också skillnaden mellan olika produkters utsläpp, som till exempel skillnaden mellan en frilandsodlad palsternacka och ett växthusodlat salladshuvud, så stor, att det inte spelar någon roll för klimatet om de är ekologiska eller konventionella. Vare sig palsternackan på friland är ekologisk eller inte, så är den att föredra framför det växthusodlade salladshuvudet."

Frysta eller kyllagrade varor?

För ett äpple som kommit med båt från Nya Zeeland har det gått åt sju gånger så mycket energi som för det svenska äpple, som kyllagrats och transporterats med lastbil här hemma. Den el som används vid kyl- och fryslagring på gården, i butiken eller i hemmet i Sverige är producerad med en elmix som ger mycket låga utsläpp. Elmixen bidrar bara med en tiondel av utsläppen, som uppstår vid de transporter och den kylning som sker i samband med det importerade äpplet. Det talar till den svenska kyllagrade fruktens fördel.

Att fryslagra kräver alltid mer energi än att kyllagra, eftersom maten ska frysas in och lagras vid en lägre temperatur. Det kan vara något att tänka på i valet mellan färskvaror och djupfryst.

Vad betyder mina val i vardagen?

"Att äta klimatsmart innebär att äta mer av den mat som har liten klimatpåverkan och mindre av den mat som har stor klimatpåverkan. Om man ska äta hälsosamt ska man äta varierat av nyttiga livsmedel enligt tallriksmodellen."

Tillagning

Hur vi lagar vår mat är viktigt. Ska man värma i ugn eller mikro? Att värma i ugn kräver ungefär fyra gånger så mycket energi som att värma i mikro, kan man läsa i boken.

Och det gäller om man tillagar eller värmer mat. Tinar vi i mikron slösar vi energi till något som går lika bra att göra utanför mikron. Extra bra är det om man i stället tinar i kylskåpet, så att den magasinerade kylan i den frysta maten minskar energiåtgången i kylskåpet.

Energiåtervinning på hemmaplan!

Andra enkla knep för att spara energi vid tillagning är att ha lock på grytor, inte koka mer vatten än som behövs och låta pastan, riset och potatisen koka upp och sedan stå kvar på den avstängda plattan. Det räcker för att den ska bli färdig nästan lika fort som om den skulle fortsätta att kokas.

Ett annat sätt att spara energi är att planera vad man ska äta på någon dags sikt. Man behöver kanske inte frysa in mat som ska ätas upp redan nästa dag. Och om maten man tänkt äta nästa dag ligger i frysen kanske den kan tina i kylen under natten.

Av Lena Götrich

Fakta

Det mesta av texten är hämtad ur boken Mat & klimat, utgiven på Medströms Bokförlag. Är man intresserad av vår klimatpåverkan och om hur vi själva kan hjälpa till för att skapa en bättre miljö, så rekommenderar vi boken. På 216 läsvärda sidor finns förklaringar på hur mat och klimat hänger samman och varför det är så viktigt var och hur vår mat produceras och hur den transporteras. Boken kostar cirka 250 kronor.

Per Holmgren var tidigare verksam vid SVTs väderredaktion och har arbetat som tv-meteorolog sedan 1988. Han lämnade SVT vid årsskiftet för att bland annat skriva böcker. I maj kommer en omarbetad version av Meteorologernas väderbok, nu med tillägget nya. Även den utgiven på Medströms Bokförlag. Just nu är han ute och föreläser om mat och klimat, kopplat till boken Mat & klimat i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan.

.

Johanna Björklund forskar vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hon arbetar också tillsammans med lantbrukare i nätverket "Klimatsmart lantbruk - hållbara lösningar för framtiden".

Susanne Johansson forskar vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hon intresserar sig särskilt för den resurs- och arealanvändning som följer vår livsmedelskonsumtion. Hon föreläser ofta om mat och klimat och om hållbar livsmedelsförsörjning.