Naturligt om hälsa

a href="http://click.double.net/?20568;463;12030" style="background:url(http://imp.double.se/imp.gif?a20568p463g12030) no-repeat;">Baddräkter som formar din kropp.
Slankare silhuet med Miss Mary of Sweden.
www.missmary.se

Matnyttiga trender

Av Irene Ahlberg

Du kan hitta dem lite överallt. I skogen, i trädgårdsrabatten, i dikesrenen och på ängen. Medicinalväxter finns överallt och de har i årtusenden hjälpt oss genom att ge lindring mot många olika åkommor. "Kloka gubbar och gummor" förr i tiden ansåg att dessa växter till och med kunde ge bot mot en hel del sjukdomar.

Men de här växterna är inte bara bra mot diverse krämpor. Vi glömmer ofta bort att de flesta av dem är alldeles utmärkta kryddor i maten. Och inte bara det. Hur ofta tänker vi på att delikatesserna hallon, blåbär och svarta vinbär bland många andra nyttigheter innehåller stora mängder nyttigt C-vitamin?

I alla tider har människan förstått att ta tillvara växterna och bären i naturen. Och kunskapen om deras läkande och botande egenskaper har ofta kommit fram genom rena tillfälligheter. Den samlande erfarenheten är rik och har alltsedan medeltiden systematiserats i olika "örtaböcker". Det är utan tvekan så, att väldigt många vill veta mer om de naturliga organiska alternativen till de kemiskt framställda läkemedel och andra preparat som erbjuds idag. Men kom alltid ihåg: Ingenting kan med säkerhet ersätta professionell medicinsk vård vid allvarliga sjukdomar.

Anis och fänkål är väl kända som kryddor i vissa brödsorter och i likörer. I folkmedicinen anses båda som bland annat kramplösande vid andningsproblem, slemlösande vid hosta och lindrande vid mag- och matsmältningsproblem. Bägge användes som läkeväxter redan i det gamla Egypten.

Andra, för oss bekanta, kryddor är kardemumma och kanel. Vem kan motstå en nybakad kanel- eller kardemummabulle?

Kryddorna användes förr i tiden primärt vid matsmältningsbesvär och ansågs ha god effekt på sådana åkommor. I Sverige används dessa kryddor mest i bakverk, medan man i asiatiska länder gärna använder dem i matlagningen.

En annan välbekant och nyttig växt är brännässlan. Den hör faktiskt till våra allra nyttigaste och näringsrikaste växterna. Den är bland annat rik på A- och C-vitamin, järn, kalium, kalcium, fosfor, kisel och klorofyll. I folkmedicinsk litteratur kan man läsa att den är blodsockersänkande, urindrivande och allmänt stärkande. Den avlägsnar också urinsyra ur kroppen, vilket ska vara bra vid exempelvis reumatism och eksem. Andra problem som nässlan anses lindra är blodbrist, gikt, hudsjukdomar, håravfall, ischias och ryggskott.

Matnyttigt

Brännässlan finns över hela landet och de unga bladen är fantastiskt goda som soppgrönsak, gärna tillsammans med grönkål.

Torkade blad ger bröd en fyllig smak och man kan också
göra ett gott te på dem.

Salvia, rosmarin och timjan
är väldoftande och aromatiska kryddväxter som vi gärna använder i matlagningen. Namnet salvia kommer från latinets salvare som betyder bota. Salvian, kan man läsa i litteraturen, är bland annat bra vid halsont, heshet, inflammation i munhålan och vid svettning.

Rosmarin anses verka lindrande vid cirkulationsbesvär, nervösa hjärtbesvär, lågt blodtryck och vara aptitfrämjande. Den ska också kunna hjälpa vid depressioner och huvudvärk. Namnet rosmarin betyder "dagg från havet" och anspelar på dess naturliga växtplats vid Medelhavet.

Timjan, menar man, ska vara bra vid bland annat heshet, kikhosta, luftrörskatarr, snuva och förkylning. Samtliga kryddväxter innehåller eteriska oljor, bitter- och garvämnen. Timjan innehåller även det starkt bakteriehämmande ämnet thymol.

Dill och persilja är, andra för oss, mycket välkända växter. Vem kan vara utan dillkronorna till kräftorna? Eller dillkvistarna till den färska potatisen?

Dillen finns faktiskt omnämnd redan i Bibeln och då som köks- och läkeväxt. Dillfrön anses i litteraturen lindra både magbesvär och väderspänningar. Att tugga dillfrön anses dämpa hungerskänslorna. Förr i tiden hade man med sig dillfrön till kyrkan att tugga på om predikan skulle bli lång och hungern alltför påtaglig. Dillvatten var en gammal huskur för barn som hade magknip eller svårt att sova.

Persiljan är en av våra äldsta kulturväxter. Ända sedan antiken har den använts som både trolldoms- och läkeört. Den är rik på järn och på A- och C-vitamin. Anses bland annat ge lindring vid blås- och njurinflammationer, njursten och matsmältningsbesvär.

Enligt gammal folktro skyddade persiljan nyförlösta kvinnor mot onda andar. Detta har förmodligen att göra med att den innehåller ett ämne, apiol, som anses stimulera livmodern och lindra menssmärtor.

Dragon, en annan välsmakande och aromatiskt väldoftande ört, hör ursprungligen hemma i västra Nordamerika, Sibirien och östra Asien. Enligt Carl Fredrik Hoffbergs "Anvisning till Wäxt-Rikets kännedom", utgiven 1792, har dragon en "magstärkande och drifwande effekt".

Dragon används mest som krydda, bland annat i soppor och såser. Det är till exempel den som ger bearnaisesåsen dess karaktäristiska smak. Det är de färska och torkade bladen som används.

Matnyttigt

Dragon- och mandelmajonäs (3dl). Gott att servera till grillade räkor, fisk eller kyckling.

1 kruka färsk dragon, plockad
1 kruka persilja, hackad
50 g mandel, skållad
1 msk färskpressad citronsaft
1 vitlöksklyfta
1 tsk chilipulver
½ tsk salt
2dl olivolja

Mixa alla ingredienser utom oljan i en matberedare tills den blir en jämn smet. Fortsätt att mixa och tillsätt oljan i en tunn stråle.

Källa: Swegro

Ingefära använde man redan för flera tusen år sedan i Kina och då vid problem med matsmältningen, orolig mage, diarré och illamående. Sedermera kom ingefäran till Europa och ansågs även här vara effektiv mot illamående, åksjuka, magknip, matsmältningsbesvär och väderspänningar, liksom mot inflammation i leder och muskler.

Ingefära är en underbar krydda och används mycket i det asiatiska köket. Och här i Sverige som smaksättare i fil och som krydda i olika maträtter.

Matnyttigt

Fruktsallad med ingefära

1 äpple
1 burk syltad ingefära
1 apelsin
sesamfrön och färsk ingefära till garnering

Sätt in fyra tallrikar i frysen. Klyfta äpplet utan att skala det och ta bort kärnhuset. Lägg klyftorna i en skål. Hacka en eller ett par bitar syltad ingefära och blanda ner; häll också på lite spad från ingefärsburken. Filea apelsinen och blanda ner samt pressa över lite apelsinsaft. Vänd runt salladen ordentligt och lägg upp på de iskalla tallrikarna. Garnera med sesamfrön och lite nyriven färsk ingefära och servera direkt.

www.recept.nu

Vitlök har använts som krydda och medicinalväxt i tusentals år. Den anses effektiv mot bland annat bakterier och svamp, stimulerar immunförsvaret, förebygger hjärt-kärlsjukdomar, förhöjda blodfetter, infektioner, luftrörskatarr, dålig matsmältning och diarré.

Matnyttigt

Ett gott vitlökssmör till en grillad köttbit rekommenderas!

Vitlökssmör

100 g rumstempererat smör
2-3 pressade vitlöksklyftor (avgör själv mängden vitlök)
½ matsked pressad citron
1 krm mald svartpeppar
½ tsk salt

Rör smör, salt, svartpeppar, citronsaft och den pressade vitlöken så att det blir luftigt och ställ smöret i kylskåpet att stelna eller lägg i frysen cirka 20 minuter. Tänk då på att ta ut smöret cirka 5 minuter före serveringen.

Obs! Vitlök bör användas försiktigt av den som äter blodförtunnande mediciner.

Hallon, smultron, svarta vinbär, blåbär och nypon är bär som är fulla av sådana nyttigheter som antioxidanter, växtsteroler, vitaminer och fibrer. Många av dem har sedan lång tid tillbaka använts i lindrande syfte. Linné, till exempel, åt smultron för sin gikt och torkade blåbär ansågs förr vara bra mot diarré.

Numera är forskningen kring bär intensiv. Ett extrakt på ett speciellt nypon (Litozin) har visat sig vara effektivt mot artros, extrakt av blåbär (Strix) bra för ögonen.

Forskning vid SLU i Alnarp, har i samarbete med Lunds universitet kunnat visa hur extrakt olika slag av bär och frukter hämmar tillväxten av tjocktarms- och bröstcancerceller genom att minska deras delningshastighet. Ju högre koncentration av extrakten, desto större effekt på hämningseffekten.

Nypon, blåbär och havtorn var de bär som tjocktarmscancercellerna hämmades mest av, medan bröstcancercellerna påverkades starkast av nypon, svarta vinbär och havtorn.

Källa: SLU

Boktips!

Stefan Källman: Vilda växter som mat och medicin. Ica bokförlag.
Jan G Bruhn: Naturliga läkemedel. Apotekarsocietetens förlag.

Kerstin Ljungqvist: Nyttans växter. Calluna förlag

Källor: Den virtuella floran, Nyttans växter, Läkeväxter från hela världen, Naturliga läkemedel