     a href="http://click.double.net/?20568;463;12030" style="background:url(http://imp.double.se/imp.gif?a20568p463g12030) no-repeat;">Baddräkter som formar din kropp. Slankare silhuet med Miss Mary of Sweden. www.missmary.se    |
 |
|
 |
|
Råg ger inte bara "råg i ryggen"
|
Av Lena Götrich
Den traditionella
bilden av råg är att den ger kraft i rygg och armar. Och dessutom mod i barm.
Rågen hade länge ett drag av gammaldags präktighet över sig. Bonden och
grovarbetaren som åt sitt rågbröd orkade ju mer, ansågs det. Men under senare
år har det successivt vuxit fram en mera sofistikerad syn på rågen. I dag kan
rågbröd till och med anses lite lyxigt och bröd bakat på råg gagnar dessutom
vår hälsa genom allehanda nyttigheter.
Råg är ett av våra
fyra viktigaste sädesslag. Den är ett högväxt ettårigt gräs med grågröna blad
med små "bladöron" vid basen. Stråna, som är upprätta, kan bli mer än en och en
halv meter höga. När rågen är mogen böjer sig stråtoppen så att axet lutar.
Uttrycket "rågen ryker" kommer sig av att när rågens blommor släpper ut sitt
pollen sker detta explosionsartat under soliga dagar i juni.
Odlingen av råg började
troligen norr om Svarta havet under bronsåldern och kom till Sverige för cirka
2000 år sedan. Men fram till medeltiden hade den ingen framträdande roll i
svenskt jordbruk, som då mest inriktades på odling av korn. Under 1500-talet
tog dock rågodlingen fart och utgjorde då en tredjedel av all skördad säd.
Genom utvidgat odlingsutrymme ökade odlingen av råg successivt ända fram till
1800-talet, vid vars slut rågen var mycket vanligare än vetet här i Sverige.
Den starka utvecklingen berodde på att rågbrödet blev mera uppskattat än det
ojästa bröd som man fick av kornmjöl. I dag har vetet tagit överhanden med rågen
på andra plats i vår inhemska produktion.
Rågåkern känner man igen på dess distinkt grågröna
färg, vilken skiljer den från andra sädesåkrar. Veteåkrar till exempel, ger ett
grönt och lite silvrigt intryck, medan kornåkrar är markant guldglänsande.
Eftersom rågen är
vindpollinerad är fruktsättningen oerhört beroende av torrt väder. Regn
förstör pollineringen, vilket resulterar i utebliven eller minskad skörd.
|
|
Rågbröd är "hälsan
själv", så det finns många goda skäl att välja just rågbröd:
* Ger "långsam" energi och innehåller oftast mer fibrer än
bröd bakat på vete. Många rågbröd bakas dessutom med surdeg och med inslag av
hela korn, som förstärker egenskapen långsam energi.
* Är rena "fiberbomben". Vi behöver äta 25-30 gram fibrer per dag för
att må bra, men det är få som gör det. Fem rågbrödskivor om dagen täcker hela
dagsbehovet av fibrer.
* Är rikt på näring och samtidigt fattigt på fett. Fibrerna
i råg ger en lång mättnadskänsla. Rågbröd kan hjälpa den som vill gå ner i vikt
just tack vare den långa mättnadskänslan. Har lägre GI-värde än bröd bakat på
vete.
* Håller magen igång genom den höga fiberhalten - 13,6
procent - i rågkornet. Fibrer motverkar förstoppning och rågfiber bidrar
dessutom till en nyttig bakterieflora i tjocktarmen.
* Innehåller både i vatten lösliga och olösliga fibrer,
bland annat en hel del delvis lösligt arabinooxylan, ett ämne som anses kanske
ha samma hälsoeffekt som betaglukanerna i havre, det vill säga skydda mot
hjärt/kärlsjukdomar genom förmågan att sänka kolesterolhalten i blodet.
* Är bra för tänderna genom att ge ett bra tuggmotstånd. Det
fiberrika brödet masserar tandköttet och tänderna håller sig friskare.
Tuggandet ökar också salivproduktionen som är bra för matsmältningen.
* Innehåller vitaminer och mineraler som tiamin, niacin,
E-vitamin, järn, magnesium, zink, selen, folsyra/folacin samt antioxidanter som
lignaner, fenoler och steroler.
Artnamnet cereale kommer av latinets cerealis (brödsäd), vilket i sin tur
kommer från Ceres, sädesodlingens
gudinna i den romerska mytologin.
Källor: Den virtuella floran, Medicallink, Fazer
|
 |
|
|
