Grönt te innehåller en effektiv antioxidant som ökar insulinkänsligheten och skyddar de insulinproducerande cellerna. Personer som ligger i riskzonen för diabetes typ-2 eller som nyligen har utvecklat tillståndet kan sannolikt ha hjälp av grönt te, visar svensk forskning.

Sedan tidigare är det känt att grönt te har hälsobringande effekter, i synnerhet vad gäller hjärtkärlsjukdom och diabetes. I länder och regioner, exempelvis i Sydostasien, där man av tradition dricker mycket grönt te har man sett att människor inte utvecklar diabetes typ-2 i samma utsträckning som befolkningsgrupper med andra traditioner.

– Det här är en kunskap man har haft i Kina i många hundra år. Här har vi också haft kunskap om detta: I litteraturen kan man läsa att grönt te kan vara verksamt mot diabetes, men den kunskapen föll i glömska när insulinet kom, säger Åke Sjöholm, professor vid Karolinska institutet och överläkare vid Södersjukhuset (Sös) i Stockholm.

För att undersöka om, och i så fall hur, grönt te kan förebygga diabetes typ-2 startade Åke Sjöholm tillsammans med sitt forskarteam vid Karolinska institutets enhet på Sös en studie på överviktiga möss, som liksom överviktiga människor löper ökad risk att utveckla diabetes typ-2.

– Det man vet via studier på människa är att blodsockret kan sjunka när man dricker grönt te – det är en effekt som är enkel att mäta via ett blodprov. I våra studier ville vi se mer exakt vad som händer vid behandling med grönt te.

Kom ni fram till vilket ämne som är verksamt i grönt te?

– Grönt te är en salig röra av olika verksamma ämnen, men det finns en sedan tidigare känd substans i teet som förkortas EGCG (epigallocatechin-3-gallate). Så mycket som en tredjedel av det gröna tebladet innehåller EGCG som är en mycket kraftfull antioxidant. I studien använde vi ett extrakt av substansen.

Vilken effekt har det?

– Vi såg två huvudeffekter: Hos de överviktiga möss som fick grönt te ökade insulinkänsligheten i vävnaderna, vilket är bra. Just den känsligheten är något vi vill komma åt inom diabetesforskningen och det är en målsättning man har med många diabetesmediciner som framställs i dag.

– Den andra effekten såg vi när vi undersökte mössens bukspottskörtlar i mikroskop. På de obehandlade mössen hade cellerna som producerar insulin gått sönder och dött, detta händer också i människan. Bukspottskörtlarna hos de djur som hade behandlats med grönt te i tio veckor tid såg betydligt bättre ut, de var lite mer normala. De insulinproducerande cellerna hade överlevt bättre och delat sig oftare.

– I studien behandlade vi även en grupp överviktiga möss med ett etablerat diabetesläkemedel, det är en så kallad positiv kontroll då man får en förväntad skyddseffekt. När vi jämförde läkemedelsgruppen med grönt te-gruppen var skillnaden dem emellan inte så stor. Det gröna te-extraktet var inte lika kraftfullt, men hade ändå en klar effekt.

– Vi vet nu att ECGC ökar känsligheten för insulin i vävnaderna och skyddar de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln från att brytas ned, något som sker hos diabetessjuka.

Kan man applicera de här resultaten på människa?

– Sådana här studier kan av förståeliga skäl inte utföras på människa, och frågan om resultaten från djurmodellen kan föras över till människa är därför relevant. Jag anser att relevansen utifrån forskningsresultaten är stark.

– Men för att inte hamna i samma sits som forskarna som kom med chipslarmet för några år sedan – i efterhand visade det sig att en människa skulle vara tvungen att äta 14 000 påsar chips om dagen för att få i sig samma mängd cancerframkallande ämnen som djuren i studien – så räknade vi ut hur stora mängder grönt te en fullvuxen människa (en man på 80 kilo) bör dricka för att få en liknande effekt. Vi kom fram till att det rör sig om cirka fyra koppar te om dagen. I våra studier har vi sett att det kan räcka med två eller tre koppar för att få delar av den skyddande effekten.

Dricker du själv grönt te?

– Ja, det gör jag. Tre till fyra koppar om dagen.

Av Elisabet Tapio Neuwirth

Allt fler dricker grönt te. Visst smakar det gott, men det ryktas också om att grönt te kan verka förebyggande mot flera olika sjukdomstillstånd. Allt fler forskare kan nu visa att så är fallet: Det tycks finnas speciella ämnen i grönt te som skyddar mot både hjärtkärlsjukdom och diabetes.

Näst efter vatten är te är världens mest konsumerade dryck. Beräkningar visar att mer än 700 miljarder koppar te dricks varje år, världen runt. Och visst kan en kopp te på kvällskvisten kännas välgörande för en stressad själ – det vet såväl hängivna tedrickare som inbitna kaffesörplare. Men nu kan tedyrkarna också glädjas åt alla de goda hälsoaspekter som flera forskare kopplar till i synnerhet grönt te – trenddrycken bland alla varma drycker.

De senaste åren har flera olika forskargrupper publicerat studier som visar att grönt te tycks ha positiva hälsoeffekter på flera olika sjukdomstillstånd, det gäller allt från skydd mot Alzheimer till fettförbränning. Här i Sverige har en forskargrupp relativt nyligen också kunnat visa att grönt te verkar förebyggande mot diabetes typ-2, en av framtidens stora hälsofaror.

Gemensamt för de allra flesta studier på grönt te är att de har gjorts på djur, men en japansk studie skiljer sig dock från mängden. I studien deltog 40 000 personer mellan 40 och 79 år och forskarna kunde se att även människan kan åtnjuta hälsoeffekter av grönt te.

Tycks ha en skyddande effekt på hjärtat

I den här elva år långa studien, som har publicerats i den medicinska tidskriften Jama, the Journal of the American Medical Association, kunde man se att grönt te tycks ha en skyddande effekt på hjärtat. Personerna i studien var bosatta i nordöstra Japan i ett område där man av tradition dricker stora kvantiteter grönt te. Forskarna kunde se att ju högre konsumtionen var, desto lägre blev dödstalen. De personer som drack minst fem koppar grönt te om dagen hade lägst risk att dö en för tidig död. Studien visade också att konsumtion av grönt te tycks vara extra fördelaktig för kvinnohjärtat: Dödstalen på grund av hjärtinfarkt och stroke bland de kvinnliga tedrickarna var 31 procent lägre än hos männen.

Skillnaden mellan svart och grönt te

Vad är det då i det gröna teet som bidrar till dessa hälsoeffekter? Både svart och grönt te kommer ju från samma planta, tebusken med det botaniska namnet Camellia sinensis. Skillnaden mellan svart och grönt te är att det svarta teet fermenteras, vilket är en sorts jäsningsprocess som gör att tebladets naturliga färg och smak förändras. Grönt te fermenteras i regel inte, utan bladen putsas bara för att sedan torrkokas eller ångas beroende på produktionsland. Den skonsamma tillverkningsprocessen gör att de hälsosamma ämnena i tebladen bibehålls i högre utsträckning.

Grönt te kan därför liknas vid en ”vitaminbomb”. När bladen skördas innehåller de mer vitamin C än en citrusfrukt. I grönt te finns även vitaminer som B12 och D, därtill mineraler som zink, kalium, kalcium och fluor. Totalt sett har man identifierat 130 ämnen som anses ha positiva hälsoeffekter, bland dem de viktiga och effektiva flavonoiderna. I naturen är det flavonoidernas uppgift att ge färg åt växter och att skydda plantorna från skadliga angrepp. I kroppen fungerar flavonoiderna som antioxidanter, vilket innebär att de kan minska oxidanternas förmåga att skada cellerna.

Tre till fem koppar om dagen

För att få en effekt bör man dricka teet regelbundet och i relativt stora mängder – de flesta studier visar att intaget bör ligga mellan tre och fem koppar om dagen. På så vis får man i sig små mängder verksamma substanser jämnt fördelat under dagen, vilket möjligtvis kan stödja en läkningsprocess eller förbättra ett allmäntillstånd. Grönt te kan dock aldrig ersätta den medicinska behandling man får av en läkare vid akut sjukdom.

Av Elisabet Tapio Neuwirth

För att få ett så hälsosamt grönt te som möjligt, bör man välja ett ekologiskt te eftersom det då inte har besprutats med bekämpningsmedel. Teet bör vara så färskt som möjligt och förvaras i en lufttät förpackning. Allra helst ska grönt te förvaras i en glasburk en bra bit från både kaffe och kryddor.

Den idealiska temperaturen på bryggvattnet är cirka 70 till 80° C. Vissa japanska gröna teer tillagas vid så låga vattentemperaturer som 50 till 60° C.

Svart och grönt te görs på äkta teblad från tebusken Camellia sinensis. Det svarta teet genomgår en jäsningsprocess och tebladen torkas sedan. Det gröna teet, som har många bevisade hälsobringande egenskaper, torkas direkt utan jäsning. Båda sorterna innehåller koffein, till skillnad mot det röda teet, som är helt koffeinfritt men som per definition inte är ett äkta te. Det är en teliknande dryck gjord på den sydafrikanska busken roobios. Örtte är egentligen inte heller te i ordets rätta bemärkelse, utan snarare en varm teliknande brygd som kan bestå av örter, blommor och blad i en eller flera kombinationer. Däremot är vitt te ett äkta te eftersom det tillverkas av de yttersta bladspetsarna från tebusken Camellia sinensis.

Örtteer är ett mer hälsosamt alternativ än normalt te.

Nej, inte nödvändigtvis. Svart te och grönt te är rika på antioxidanter som kallas flavonoider. Allt fler forskare undersöker just flavonoidernas effekt i kroppen.

Mjölk i teet minskar antioxidanternas effekt.

Inte alls. Studier visar att flavonoiderna tas upp lika väl oavsett om det är mjölk i teet eller inte. Med en skvätt mjölk i teet får man dessutom i sig en rad viktiga vitaminer och mineraler.

Te är inte bra för tänderna eftersom man får fläckar av det.

Tvärtom. Studier visar att te är bra för tänderna. Flavonoider och fluor som finns i te verkar vara gynnsamt för munhälsan eftersom både kariesangrepp och plackbeläggning är sällsynt hos tedrickare. För att slippa tefläckar på tänderna rekommenderas regelbunden tandborstning.