Hej Olle,
Jag är pensionär sen
något år, men fortfarande i viss mån aktiv och verksam som ”senior advisor”
till yngre före detta arbetskamrater. Nu har jag ett irriterande problem: torr
hud! Har aldrig behövt smörja in mig med några hudkrämer, men har nu kommit i
den situationen att jag tycks behöva något för både ansikte, kropp och fötter.
Torrt, torrt.
Har pratat med några vänner (män) i min ålder, som har samma
problem. Vår fråga är således varför det blir så här. Händer det något med
kroppen/huden när man har kommit upp i åren och vad är det i så fall? Mycket
tacksam för svar, gärna med råd om vad man kan göra åt det. Har kosten någon
betydelse? Vitaminer och mineraler? Kosmetiska medel – helst inte!
Med vänliga hälsningar,
Arne Andersson
Hej Arne!
Bra att höra att du
fortsätter att hålla dig aktiv. Detta är viktigt för att undvika många
fallgropar när man går i pension. Sen en tid tillbaka har du tydligen problem
med torr hud. Den medicinska termen för detta är xerosis. Torr hud är något
mycket vanligt, särskilt när man kommer upp i åren. Mer eller mindre ingår det
i det ”normala” åldrandet. Variationerna mellan olika individer är stora
beroende på flera ärftliga faktorer och skillnader i kost, livsstil och
hygieniska rutiner. Men det finns faktiskt mycket som man med enkla medel kan
göra för att förhindra eller behandla det hela.
Vad beror då torr
hud på? Tre faktorer har stor betydelse för uppkomsten: hornlagrets
vatteninnehåll, hastigheten i förlust av celler från ytan och/eller skadad
barriärfunktion hos huden. Mycket viktig är sänkt vatteninnehåll i hudens
ytligaste lager – hornlagret, som är en del av överhuden. Vanligt är också
brist på fleromättade fettsyror, vissa fetter och bindvävssubstanser. Huden har
många skyddande funktioner, barriärfunktioner. En av dessa är att
förhindra för stark avdunstning av vatten. Fungerar inte detta så kommer torr
hud som ett brev på posten. I förlängningen ofta också irriterad skrovlig hud,
klåda, inflammation och eventuellt så kallat atopiskt eksem om man är
disponerad för detta. Atopiskt innebär att allergi ligger bakom. Det extrema
exemplet på torr och fjällande hud är så kallad fiskfjällssjuka (iktyos).
Vatteninnehållet i hudens hornlager är alltså av avgörande betydelse för att
minska risken för torr hud. Det är tre mekanismer som styr detta. Hastigheten i
transport av vatten från läderhuden till hornhuden, hastigheten i
vätskeförlusten från hudytan och den vattenbindande förmågan hos hornlagret.
När vatteninnehållet i hornlagret är cirka 60 procent relativ fuktighet är
huden mjuk och smidig. Allt som minskar hudens vatteninnehåll leder till torr
hud.
Hur ska man då
komma till rätta med sin torra hud? Det viktigaste är att återställa en bra
vätskehalt i huden och att bevara den. Återställande av hudens barriärfunktion
är därför av avgörande betydelse. Det första viktiga steget är att utesluta
vanlig tvål och fettlösande ämnen som alkohol samt irriterande ämnen. Detta
gäller inte minst för dem som i förlängningen av den torra huden drabbas av inflammationer
och eksem. Tvålen ska ersättas med barntvål, lotioner eller krämer. Kyla, torr
och blåsig väderlek ökar risken för torr hud. Minska om möjligt på sådan
exponering.
Grundläggande är att
inte utsätta sig för alltför mycket vatten. Duschandet eller badandet ska vara
kort och man bör använda sig av ljummet vatten. Har man stora problem med torr
hud bör man inte duscha eller bada varje dag. Det räcker med 3-4 gånger i
veckan. Men man ska naturligtvis ändå tvätta sig ordentligt i bland annat
armhålor och underliv varje dag men utan vanlig tvål. Använd barntvål i
stället. Efter varje duschning ska man använda mjukgörande/fuktig-hetsgivande
medel medan huden ännu är våt.
Fetter och fettsyror
är viktiga för huden. Ett vanligt tecken på fettsyrabrist är just en torr
och skrovlig hud. Ät fisk, både fet och mager, minst tre gånger i veckan.
Komplettera vid behov med en fiskolja av god kvalitet. Linfröolja med sin
blandning av omega-3- och omega-6-fettsyror är också bra för huden.
Omega-7-fettsyror har visat sig vara bra för hud och slemhinnor. Den finns
bland annat i havtornsolja. Fleromättade fettsyror är bra för huden och för
alla organ och celler i kroppen. En nackdel med omättnader är att de är så
känsliga för fria radikaler. Ju fler omättnader desto känsligare är de. När man
ökar intaget av fleromättade fettsyror måste man därför också öka intaget av
det som skyddar mot de fria radikalerna – antioxidanter. I första hand bör det
ske genom stort intag av frukt, bär och grönsaker. Ät både råa och kokta sådana
och ät efter färg. Man brukar säga att ”nyttig mat är sådan som man får svåra
fläckar av”. Rökning gynnar uppkomsten av torr och rynkig hud, bland annat just
för att den kraftigt ökar bildningen av fria radikaler i kroppen. Om du röker
så ska du därför sluta omgående! Förutom olika nikotinersättningsmedel så finns
det idag ett nytt alternativ med namnet Schampix. Det är ett receptbelagt
nikotinfritt läkemedel som visat sig ge utmärkta resultat.
Flera mineraler, inte
minst zink, är vikiga för hudens normala funktion och har god effekt vid olika
tillstånd i huden. En god blodcirkulation bromsar upp åldrandet hos alla organ.
Inte minst gäller det huden. Så därför: promenera en rejäl sväng 3-4 gånger i
veckan, gärna dagligen. Det motverkar också torr hud på ett riktigt sunt sätt.
För att återställa
hudens barriärfunktion används olika mjukgörande/fuktgivande medel som
lotioner, krämer, salvor eller badoljor. De består av blandningar av vatten och
olja (emulsioner) och de ger en tunn hinna på hudytan som förhindrar eller
åtminstone minskar förlust av vätska genom avdunstning från hudytan. De leder
också till minskad hastighet i transporten av vätska genom de olika hudlagren.
Bindande av vatten nära hudytan kan förstärkas genom användning av olika ämnen
som har egenskapen att binda större mängder vatten än sin egen vikt. Tidigare
användning av glycerin och glykoler har nu ersatts av hyaluronsyra och
glukosaminoglykaner (GAG). Moderna fuktgivare innehåller ofta vitamin A i form
av retinyl-palmitat. Detta stimulerar hudens egen bildning av
glykosaminoglykaner och hyaluronsyra. Dessa båda ämnen kan binda många gånger
mer vatten än sin egen vikt, vilket leder till ökat kvarhållande av vatten i
huden, det vill säga mindre torr hud.
Som nämnts leder
kronisk irritation av huden till påskyndad vandring av hudceller mot ytan
vilket också bidrar till torrare hud. Tillsats av ämnen som är en blandning av
vitamin A-palmitat och 7-dehydrokolesterol bromsar ner detta och bidrar också
till mindre torr hud.
Mjukgörande medel
(emollianter) används ofta på felaktigt sätt. De är mest effektiva när de
används efter duschning eller badande när huden fortfarande är våt. För att få
maximal effekt ska de användas dagligen. Ett riktigt användande av mjukgörande
medel gör också att man vid inflammation/eksem inte behöver använda så mycket
kortisonpreparat, som till exempel hydrokortison. Enbart användande av
mjukgörande medel räcker ofta inte för att kontrollera irritation och
inflammation. Kortisonpreparat bör under korta perioder användas parallellt med
kontinuerligt bruk av mjukgörande medel.
Vilken typ av
mjukgörande/fuktgivande ämnen som bör användas beror bland annat på vilket
område av huden det gäller. För håriga partier gäller de lotioner som är minst
feta, för ansikte, bål och extremiteter är det krämer som ska till och för
tjockare och mer fjällande områden gäller salvor. Badoljor tillför ett tunt
skyddande skikt när man lämnar vattnet. De medel som finns i hälsofackhandelns
butiker, apotek, näthandeln och ibland i välsorterade livsmedelsbutiker, är
ofta mycket billigare och väl så bra eller ofta bättre än de dyra
specialpreparat som finns. Rådfråga gärna personalen så får du ofta mycket
kunnig vägledning. Lycka till!
Med vänliga hälsningar
Olle Haglund
|
