Säg det med ett leende – om munhälsans betydelse för kroppen

Många av oss har känt av hur illa det är att ha problem i munnen. Smärta, karies, blödande tandkött, tandlossning, dålig andedräkt och muntorrhet är inte ovanligt. Vad vi inte alltid tänker på är att hela kroppens hälsa kan påverkas negativt om inte munnen mår bra.

I slutet av 1800-talet utbredde sig uppfattningen att många sjukdomar, som till exempel blodförgiftning, hjärninflammation, lungsjukdomar och syfilis, orsakades av infektioner i munnen. Miljontals tänder drogs ut i vad man trodde behandlande syfte, men så mycket friskare blev folk inte och så småningom övergavs både teori och behandlingsform. Men övertygelsen om att munnens hälsa har ett nära samband med den övriga kroppens hälsa har under det senaste årtiondet fått en renässans.

Kroppens allmänhälsa och tillståndet i munnen

Det har länge varit känt och erkänt att vissa allmänsjukdomar kan påverka munhälsan medan det omvända förhållandet fått mindre uppmärksamhet. I dag vet vi emellertid att infektioner och inflammationer i munhålan förs vidare ut i och påverkar andra delar av kroppen.

– Munhålans hälsa är en nyckel till vår totala hälsa och till vårt välbefinnande. Forskningen har på senare tid sett klara samband mellan munhälsan och till exempel hjärtsjukdomar och stroke, säger tandläkare Sune Wikner.

Det forskas en hel del på sambandet mellan munhålans status och hälsan, där man bland annat undersöker olika förklaringsmodeller. En av dem går ut på att det finns en viss grupp människor som har ett inflammationsförsvar som överreagerar. Förutom hos personer med tandlossning ser man denna reaktion också hos personer med exempelvis hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

Den andra förklaringsmodellen handlar om att bakterierna som finns i plackbeläggningarna på tandytor och i tandköttsfickor, via tandköttsinflammationer hamnar i blodet och sedan förs vidare i blodbanan. När detta – om än i små doser – sker dygnet runt, år efter år belastas kroppen genom bakterieöverlagringar på olika ställen, bland annat i blodkärlen, där åderförfettning eller åderförkalkning fått fäste. Man har till exempel hittat tandlossningsbakterier i kärlväggsförkalkningar hos vissa patienter.

Den tredje modellen arbetar efter teorin att inflammationen, som är ett försvar mot bakterierna i placket, utlöser en kaskad av signalämnen som snurrar runt i kroppen. Detta påverkar i sin tur blodkärlen så att de kan bli mer benägna att ta upp fett med åtföljande komplikationer.

Goda och onda bakterier

I munhålan finns mer än 300 olika arter av bakterier. De goda bakterierna ska ta hand om olika slags inkräktare som kan orsaka inflammationer och andra problem i munnen. Men dålig munhygien kan skapa obalans mellan de goda och de skadliga bakterierna. Om man inte efter måltiderna tar bort de matrester som samlas vid tandköttskanten och mellan tänderna ger man de skadliga bakterier näring. Och då bäddar man verkligen för problem genom att skapa gynnsamma förutsättningar för uppkomsten av plack och tandsten

Plack är klibbiga beläggningar av födoämnesrester och bakterier på tänderna. Bakterierna i placken producerar olika ämnen som bryter ner vävnader, bland annat syror som kan leda till karies- och tandstenssjukdomar. Bakterieplacken kan också bilda gifter, toxiner, som tillsammans med syrorna snabbt kan leda till inflammationer i tandköttet. Ett inflammerat tandkött kan vara en första varningssignal om att tandlossningssjukdom, parodontit, är på gång.

En del av de bakterier som finns i placket kan leva i sur miljö, och kan förbränna socker och andra nedbrytbara kolhydrater. Om man har bakteriebeläggningar och äter mycket socker tränger de bakterier som tål socker och andra nedbrytbara kolhydrater undan andra bakterier som är till nytta i matsmältningsprocessen.

Bildandet av tandsten

Tandsten börjar med att placken förenas med olika kalksalter i saliven. Blandningen hårdnar snabbt och blir efter en kort tid omöjlig att ta bort på egen hand. Tandstenen täcker också tandköttskanten så att man inte kommer åt att borsta där. Det gör att bakterier kan verka i lugn och ro, ta sig ner i tandköttet och orsaka tandlossningssjukdom. Därför är det viktigt att borsta tänderna både morgon och kväll så att den inte får ordentligt fäste. Den egna tandvården bör dessutom kompletteras med regelbunden professionell kontroll hos tandläkare och tandhygienist.

Vissa personer får lätt tandsten, hos andra tar det längre tid. Saliven, som består av flera ämnen, bland annat enzymer, vatten, slem och salter, har en nyckelroll när det gäller benägenheten att bilda tandsten.

PlaqueOff – ett komplement inom tandhygienen

Tandborstning förebygger plackbeläggningar och tandsten, men ofta räcker det inte till. Ett betydelsefullt komplement kan vara ett kostillskott, PlaqueOff, vars verksamma substans kommer från en havsalg. De aktiva ämnena från algen tas upp i blodet och ger den vägen saliven en sammansättning som medför att ny plack och tandstenen får svårare att fästa på tandytan.

Det var tandläkaren Sune Wikner som för några år sedan upptäckte algens effekt tack vare en av sina patienter. Patienten ifråga som behandlades för tandsten av Wikner, bosatte sig i samband med sin pensionering i Spanien men behöll sin svenske tandläkare.

– Vid första besöket efter flytten upptäckte jag att min patient inte längre hade någon tandsten, berättar Sune Wikner.

När Wikner och patienten tillsammans började leta efter en förklaring till förbättringen visade det sig att patienten skaffat sig delvis nya kostvanor. Mer eller mindre dagligen åt han sallad i vilken ingick en havsalg – Ascophyllum nodosum – på svenska kallad knöltång. Efter många tester och försök lyckades Sune Wikner ta fram ett kostillskott i tablettform, PlaqueOff, som är baserat på den här algen. De kliniska studier som hittills i relativt begränsad omfattning genomförts på PlaqueOff, indikerar entydigt ett klart samband mellan intag av PlaqueOff och minskad benägenhet för bildning av plack och tandsten. Som en följd av detta har i studierna också iakttagits en positiv effekt i fråga om förekomsten av blödande tandkött. De positiva effekterna uppkommer snabbt och redan efter fyra à fem veckors behandling med PlaqueOff har plack och tandsten hos försökspersonerna minskat med 50 – 75 procent. Även efter den inledande perioden fortsätter förbättringen i allmänhet, om än i långsammare takt. Inga negativa biverkningar har iakttagits.

Av Irene Ahlberg

• Borsta dina tänder grundligt två gånger om dagen. Tandborstningen på kvällen är den viktigaste. Se till att du kommer åt i alla mellanrum med tandstickor, mellanborste eller tandtråd.
• Att tugga stimulerar tandkött och tänder. Men undvik att småäta.
• Tugga sockerfritt tuggummi direkt efter måltiden, det rensar tänderna.
• Undvik att röka.
• Gå regelbundet till tandläkare och tandhygienist. De är de enda som kan rengöra ordentligt.
• Rikligt med saliv är viktigt. Är du torr i munnen, fråga din tandläkare om råd. Eller personalen i din hälsobutik.
• Plack orsakar också lukt som ger dålig andedräkt.
• Tungskrapa avlägsnar plack från tungan och är ett enkelt sätt att minska bakteriehalten i munnen.
• Kosttillskottet Membrasin innehåller omega-7-fettsyror från Havtorn. Dessa fettsyror har i studier visar sig vara mycket effektiva mot bland annat muntorrhet. Finns i hälsofackhandeln.
• Kostillskottet PlaqueOff baserat på knöltång, Ascophyllum nodosum, försvårar för plack och tandsten att få fäste. Finns i hälsofackhandeln.
• Kvaliteten på saliven är beroende av vad vi äter, och det gäller också mängden saliv. Det är bra att ha mycket saliv. Ät mycket råa grönsaker och rotfrukter, det ger tänder och tandkött motion och stimulerar salivproduktionen. Dessutom innehåller de mycket vitaminer och andra näringsämnen.

Hjärtkärlsjukdomar

Det finns idag entydiga bevis för att kroniska infektioner, till exempel parodontit, påverkar utvecklingen av arterioskleros. Särskilt utsatta verkar vara personer som har ärftlig benägenhet för starka inflammationsreaktioner.

Diabetes

Man har kunnat konstatera att parodontiten påverkar diabetessjukdomen negativt. Flera undersökningar visar att om man behandlar tandlossningssjukdomen kan behovet av insulin minska.

Infektiös endokardit, inflammation i hjärtats innerhinna, IE

För människor med exempelvis reumatiska klaffdefekter, tidigare IE, eller som har fått konstgjorda hjärtklaffar inopererade, kan bakterierna som orsakar tandlossningssjukdom utgöra ett extra hot om att infektiös endokardit ska blossa upp. Detta på grund av att bakterierna från munhålan svämmar ut i blodbanan och tar sig vidare till hjärtat.

Lunginflammation

Hos vuxna orsakas lunginflammation ofta av att bakterier från munhåla och svalg följer med inandningsluften ner i lungorna och orsakar lunginflammation. Personer som har ett dåligt immunförsvar drabbas lättare. Detta gäller inte minst äldre personer eller redan sjuka personer, som kanske inte kan sköta sin munhygien tillräckligt bra.

Reumatoid artrit, ledgångsreumatism

Det finns vissa karaktäristiska likheter vid tandlossningssjukdom och reumatoid artrit. Vid båda bryts ben och bindvävnad ner lokalt på grund av en inflammatorisk process. Det kan tänkas att det är samma genetiska faktorer som är avgörande för utvecklingen av sjukdom. De studier man gjort är inte helt entydiga men visar ändå att personer med långvarig ledgångsreumatism tycks ha ökad tandköttsblödning, djupare tandköttsfickor och större förlust av tandfästen än kontrollpersonerna. Men det behövs fler studier för att man ska bli säker på sambanden.