     a href="http://click.double.net/?20568;463;12030" style="background:url(http://imp.double.se/imp.gif?a20568p463g12030) no-repeat;">Baddräkter som formar din kropp. Slankare silhuet med Miss Mary of Sweden. www.missmary.se    |
 |
|
 |
|
| Havre
|
| Havren med sina mjukt dinglande vippor, som i den svaga sommarvinden, ger ifrån sig sitt lätta rassel, är ett av våra fyra viktiga sädesslag. Den är ett kraftigt gräs med kala strån, som kan bli över en meter höga. Vippan är stor och allsidig, med under växtperioden gråaktigt gröna småax, bladen är kala och breda. Stolt och elegant antar den i mognadsfasen en ljust grågul ton för att tala om att det snart är dags att skörda.
|
|
Namnet havre kommer från det fornnordiska ordet hafr som betyder getabock. Den något nedsättande benämningen härstammar från den tid då havren växte som ogräs bland den odlade säden och då man tyckte att den bara dög till getfoder. Det latinska namnet är Avena sativa, där Avena är latin för havre och sativa kommer av latinets sativus som betyder odlad.
Havre vill ha lagom med regn och fukt för att må riktigt bra, men klarar sig också som inget annat sädesslag på tung och dåligt dränerad jord. Det finns flera olika förädlade sorter i odling.
Havren härstammar troligen från en sydeuropeisk vildart och man har hittat två tusen år gamla spår av odlad havre i Medelhavsområdet; dock tycks den inte ha varit känd som odlad växt av de gamla kulturfolken där. I Västeuropa uppträder den först under bronsåldern och i Norden var den obetydlig som föda ännu under järnåldern. I Sverige började havren odlas allmänt först på 1700-talet och nådde sitt maximum i slutet av 1800-talet, då den utgjorde omkring 50 procent av spannmålsproduktionen i Sverige.
Odlingen under 1800-talet var för sin tid i det närmaste enorm. Det var till och med så, att även i trakter där annat lätt kunde odlas, som till exempel i Skåne, ökade havren med tiden till det mest odlade sädesslaget.
Det mesta av den svenska spannmålsskörden av havre exporterades och störst var exporten på 1870-talet, då nära 250 000 ton skeppades ut årligen, framförallt till England. Men årtiondet därpå fick Sverige konkurrens av USA och Ryssland, som snart stod för varsin fjärdedel av världsproduktionen. Den svenska exporten minskade successivt och kring sekelskiftet var guldåren slut.
På senare år har den svenska exporten åter kommit igång och i början på 2000-talet var den 250-300 000 ton årligen. Nu exporteras det mesta till USA, där den i huvudsak går till hästfoder, flingor och hälsopreparat.
Havregryn görs av kärnan i havre. Havre har, liksom många andra slag av spannmål, ett hårt skal, kli, som oftast tas bort. Kärnan ångas och valsas till gryn men vissa havregrynssorter har delar av kliet kvar och anses då ha ett högre järninnehåll. Havre innehåller en vattenlöslig typ av kostfiber, betaglukan, som finns i alla de svenska sädesslagen, men i största koncentration just i havre. Betaglukaner sänker kolesterolvärdet i blodet och minskar blodsockersvaret efter en måltid. En portion havregrynsgröt med kli om dagen ger den mängd betaglukan som behövs för att sänka ett måttligt förhöjt kolesterolvärde.
|
|
Nationalrätt i Skottland
I Skottland är havregrynsgröt en nationalrätt och ska enligt traditionen helst ätas stående och gående. I Samuel Johnsons berömda ordbok från 1755 sägs om havre:
”Sädesslag. I England vanligtvis använt som hästfoder, men i Skottland befolkningens viktigaste näringsmedel.”
I en dialog mellan Johnson och James Boswell, jurist och författare,
säger Boswell: ”I England är havre hästfoder!”
Johnson svarar: ”Ja, så är också England känt för sina hästar och Skottland för sina män.”
|
|
Hälsoeffekter
Mer än hälften av alla vuxna svenskar har för mycket kolesterol i kroppen. Kolesterol är ett ämne som finns naturligt i blodet. Det behövs för att tillverka hormoner och vitaminer, för att bygga upp cellväggar och bilda gallsyror. Men på det sätt vi lever i dag får vi lätt för höga kolesterolvärden, vilket i sin tur allvarligt ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Havrens betaglukan är en vattenlöslig typ av kostfiber som är gelbildande. Gelen fångar upp gallsyra och för den med sig ut i avföringen. Då måste ny gallsyra bildas, vilket sker genom att kroppen omvandlar kolesterol till gallsyra. På detta vis minskas kolesterolet i kroppen. Betaglukan förbättrar även tarmens mikroflora, vilket minskar benägenheten för förstoppning. Kostfiberinnehållet medför också att mättnadskänslan varar längre, och bidrar därför till att man inte äter onödigt mycket eller onödigt ofta.
|
|
Källor: Svensk Havre, Nyttans växter, Oatly, Shenet
|
|
|
|
