Naturligt om hälsa

 
 
 
 
 
 
 
Ett inlägg i östrogen-debatten
Det har under den senaste tiden förekommit en diskussion om biverkningar eller till och med risker med såväl skolmedicinens östrogena preparat som såväl de alternativa, naturbaserade växtöstrogenerna. Det känns här angeläget att klargöra vissa fundamentala begrepp.
 

Man ställer ofta i skrifter och inlägg ”syntetiska östrogener” i ett motsatsförhållande till ”kroppsegna” östrogener. Detta har sitt berättigande när det gäller östrogen i P-piller. Där används fortfarande det billigare, syntetiskt framställda ethinylestradiol. När det blir tal om östrogen för hormonell substitutionsbehandling i klimakteriet, däremot, används i dag så gott som uteslutande 17-beta-östradiol. Detta syntetiska östrogen är så likt man kan komma det östrogen som äggstocken själv producerar. Beteckningen syntetiskt har därför ingen relevans, det är bra ägnat att förvirra.
Östrogenbehandling i klimakteriet kräver hos alla kvinnor som har livmodern kvar ett kontinuerligt eller periodiskt tillägg av gestagent hormon för att inte slemhinnan i livmodern ska påverkas i riktning mot cellförändringar och cancer. Det finns inget kommersiellt gestagen, som är identiskt med det egna gulkroppshormonet. Men det finns ett par tre syntetiska preparat med progesteron-liknande effekt. Det ”snällaste” av dem torde vara medroxyprogesteron.
När det gäller klimakteriebehandling talas det ofta om ”de östrogena biverkningarna” medan det i själva verket så gott som alltid är fråga om gestagena biverkningar. Gestagen ger hos många kvinnor nedstämdhet, irritabilitet och en depressiv sinnesstämning – östrogen gör det inte. Gestagen förorsakar vätskeansamling med viktuppgång som följd. Östrogen gör det inte. Gestagen ger aptitökning med svårighet att hålla vikten som följd – östrogen har inte den effekten. Det går att ange flera exempel.
 

Det här blir speciellt allvarligt när det gäller larmrapporterna om ökad risk för bröstcancerutveckling. Man har inte i någon av de två senaste studierna, som ligger bakom larmen, funnit någon egentlig riskökning hos kvinnor med enbart östrogen. Däremot har man funnit ett större än förväntat antal bröstcancerfall i kvinnogrupper med östrogen-gestagenkombination. Det är gestagen i för stor dos som leder till ökad risk. Konsekvensen av det beskedet blir att man i skolmedicinsk behandling bör råda till minskat gestagenintag, vilket i praktiken innebär nödvändigheten att acceptera menstruationslika blödningar tre till fyra gånger per år. Tidigare har de marknadsledande preparaten gett möjlighet till total blödningsfrihet. Det är slut med detta nu.
Ett annat område där stor oklarhet råder är naturbaserade kosttillskott och naturläkemedel med östrogen verkan. Svårigheten blir särskilt stor med dagens enorma Internet-annonsering om växtöstrogener med bröstförstorande effekt.
Det finns i Sverige ett enda naturläkemedel för alternativ klimakteriebehandling, nämligen Remifemin. De verksamma substanserna är triterpener, vilka man utvinner ur roten av Silverax, Cimicifuga racemosa. Triterpener är inte klassificerade som fyto-östrogener. Laboratoriestudier för ett par år sedan visade emellertid att de hade förmåga att binda sig till kvinnans båda östrogena receptorer (bindningsplatser), nämligen alfa- respektive beta-receptorn. Men det har visat sig att dessa resultat inte har gått att bekräfta. Den nuvarande uppfattningen är därför att triterpenerna inte kan binda till östrogena receptorer. Det stämmer med resultatet av kliniska studier, där östrogen effekt av triterpener inte har kunna påvisas.
Triterpenerna i Remifemin stimulerar inte livmoderslemhinnan (endometriet) till proliferation (växt och cell-delning). Bruket av triterpener leder sålunda inte till någon förtjockning av livmoderslemhinnan, triterpener ger inte upphov till blödningar, gestagen-tillägg i samband med intag av Remifemin behövs inte.
 

Triterpener stimulerar inte heller bröstcancer-celler till växt. Det är visat för mänskliga bröstcancerceller odlade i laboratoriemiljö, och det är visat för bröstcancer hos försöksdjur. Studieresultaten är så säkra att det nu vid Karolinska Sjukhuset pågår en klinisk kontroll av triterpenernas effekt på det friska kvinnobröstet med frågeställningen: leder intag av triterpener till ökad vävnads-täthet i det friska bröstet? Den frågeställningen är viktig eftersom täthetsökning i bröstet numera anses vara en större riskfaktor för bröstcancer än vad den genetiska faktorn är.
En typ av fyto-östrogener som förekommer i svensk hälsokost är isoflavoner. Det finns flera varianter av isoflavoner, de utvinns ur sojabönor och linser. De finns också i rödklöver. De finns i Tofu, som är en jäsningsprodukt från soja.
Det finns inte något isoflavon-preparat som har genomgått studier i avseende på receptorbindning eller möjligheten att utöva effekt över endera eller båda av de två mänskliga alfa- respektive beta receptorerna. Det finns ingen dokumentation av effekten av isoflavoner, som har varit tillräckligt övertygande för att möjliggöra en registrering av isoflavoner som naturläkemedel.
När det gäller preparat med bröstförstorande verkan är det svårt att få uppgift om vad de egentligen innehåller. Det är också svårt att få den bröstförstorande effekten dokumenterad. Men om en sådan effekt finns, går den med all sannolikhet över den östrogena alfa-receptorn. Och då är det också stor risk för att den påverkar såväl livmoderslemhinnan som bröstets körtelepitel i riktning mot cellförändringar och cancerbildning.  Fotnot: Professor Ingemar Joelsson skrev detta inlägg 2004.

Av Ingmar Joelsson, professor emeritus i kvinnosjukdomar

 
 
 
ögat
 
''
 
 
 
Naturligt om hälsa, Floragatan 13, 2tr, 114 75 Stockholm
08-663 55 30, 08-506 457 11 (vardagar 8-17) lena.elisabet@scantype.se © All rights reserved.