Naturligt om hälsa

a href="http://click.double.net/?20568;463;12030" style="background:url(http://imp.double.se/imp.gif?a20568p463g12030) no-repeat;">Baddräkter som formar din kropp.
Slankare silhuet med Miss Mary of Sweden.
www.missmary.se

Trender och tendenser

Egenvård är att ta hand om sig själv - Pycnogenol – rik på antioxidanter - D-vitamin och grönt te källor till längre liv

Antioxidanter och flavonoider – nyttiga krafter i naturen
Naturen bjuder onekligen på fantastiska möjligheter och vem har inte hört talas om ”naturens eget skafferi”?
Vem kunde till exempel ana att barken på ett tallträd är full av nyttiga antioxidanter och lika nyttiga flavonoider, ämnen som också finns i bland annat färsk frukt och grönsaker.
Den här speciella arten av tall, rik på procyanidiner och feniolsyra, växer bara i sydvästra Frankrike, närmare bestämt i Gascogne. Och här i ett stort skogsområde och i oförstörd natur finns tallträdet vars latinska namn är Pinus maritima eller Pinus pinaster, vanligen kallad strandtall hos oss.
Barkens hälsosamma egenskaper har varit kända i århundraden. Redan år 1535 botades den franske upptäcktsresanden Jacques Cartier och hans besättning från den livshotande, och på den tiden bland sjöfarare vanliga, sjukdomen skörbjugg. De drack preparerade teer och andra brygder gjorda på tallens bark och barr. Och inte nog med att Jacques Cartier och hans mannar blev av med skörbjuggen, deras sår läkte och diverse andra krämpor de led av likaså.
Europeiska utvandrare som emigrerat till Amerika kunde tidigt berätta om hur de hade räddats från skörbjugg och C-vitaminbrist tack vare avkok från tallträden. Under senare tiders forskning har man kunnat konstatera att hemligheten bakom barkextraktets hälsobringande egenskaper är att det är rikt på de näringsämnen som kallas bioflavonoider. Ursprungligen var det de nordamerikanska indianerna som använde barkens och barrens avkok och utifrån deras kunskaper växte intresset att forska och studera mekanismerna bakom denna brygd.
År 1965 började man på allvar studera tallens bark och då speciellt den franska strandtallen.
Det var det tyska företaget Horphag Research, grundat 1925, som intresserade sig för den här speciella tallen. Företagets dåvarande ordförande, den välkände tyske kemisten Charles Haimoff, tog intiativet till konceptet ”hälsosamt åldrande” och det var i hans laboratorier som man utvecklade produkten som i dag är känd som Pycnogenol.

Undermedel?
Under åren har mer än 170 studier utförts som kan visa att den har positiv effekt på ödem i vaderna, skyddande effekt på ögonen, är en kraftig antioxidant och stärker immunförsvaret, ökar blodcirkulationen och reducerar risken för hjärtattack, skyddar huden mot solskador och förebygger rynkor.
– Under år 2006 gjorde vi flera kliniska studier som bland annat kunde visa att Pycnogenol minimerar de menstruella besvären, ger lindring vid astma och förebygger benskörhet, berättar forskaren vid Horphag Research Victor Ferrari.
– Och hela tiden fortsätter vi vår forskning på produkten och mer än 220 vetenskapliga artiklar och kliniska studier kan bekräfta Pycnogenol’s säkerhet och effektivitet, förklarar han.

Fakta
I naturen finns tusentals bioflavonoider, vanligen kallade flavonoider, och man har identifierat över 4 000 av dem, men med allra största sannolikhet finns det åtskilliga tusen fler att upptäcka. Flavonoider finns bland annat i frukt och grönsaker, nötter, spannmål, kakao och i drycker som till exempel vin och te. Många flavonoider är pigment som ger frukterna deras blå, röda och gröna färger. Utöver de antioxidativa egenskaperna har flavonoiderna en mängd andra nyttiga effekter i kroppen. Studier har visat att de även kan motverka virus, inflammationer och allergi.

Uppäggad?
D-vitamin hör verkligen till höstens toppvitamin. Visste du att ägget är en av få naturliga D-vitaminkällor? Men vi i Sverige är dåliga på att äta ägg jämfört med länder i Afrika och Asien. Vi äter cirka 200 ägg per person och år och i till exempel Mexico äter man 341, i Japan 330, Spanien 250 och i Frankrike lika många.
Den allra bästa D-vitaminkällan är vistelse i solen. Andra bra källor är lax, makrill, sill, sardiner och ål. Berikad mjölk och margarin räknas också in i ”D-vitamingänget”, liksom lever, kött, kantareller och trattkantareller.
Att D-vitamin förlänger livet visar en stor internationell studie. Tillskott minskar risken att dö med åtta procent. Det är forskare vid WHOs internationella institut för cancerforskning i Lyon, IARC, som gått igenom 18 stora studier kring D-vitamin som har publicerats fram till november 2006. Totalt var 57 311 personer involverade i studien som i genomsnitt följdes i nästan sex år. 4 777 personer avled under tiden.
När forskarna slog ihop alla olika dödsorsaker upptäckte de att den totala dödligheten var åtta procent lägre bland dem som åt D-vitamin regelbundet. Tillskotten låg mellan 300 och 2000 internationella enheter, IU, men var i medeltal på en nivå som är normal i vanliga vitamintabletter, närmare bestämt 528 IU.
En rad färska studier har även kopplat D-vitaminet till förmågan att förebygga bland annat cancer, hjärtsjukdomar och diabetes. Och D-vitaminets förebyggande förmåga har även kopplats till sjukdomar som MS och tuberkulos.
Sola eller inte sola? Det är väl känt att för mycket solande kan orsaka hudcancer, men samtidigt kommer nu uträkningar som säger att människor i soliga länder löper hälften så stor risk som vi svenskar för en lång rad andra cancersjukdomar. Orsaken kan vara att solen även bidrar med skyddande D-vitamin. Eftersom allt fler svenskar dör i hudcancer måste man fråga sig hur man ska sola. Under sommaren räcker det faktiskt med 20 minuters solande per kroppssida för att få den maximala dygnsdos av D-vitamin som kroppen kan lagra. I en annan färsk studie har forskare, från bland annat Karolinska institutet, analyserat data om 4 192 635 patienter från cancerregistret i 13 länder. Länderna delades in i soliga – Australien, Singapore och Spanien – och solfattiga, som Sverige, Kanada och övriga nordiska länder.
Slutsatsen blev att människor som under lång tid exponerats för solens ultravioletta strålar i soliga länder löper kraftigt minskad risk för många svåra cancersjukdomar som drabbar inre organ, framför allt cancer i mage, ändtarm, prostata, bröst, njurar, lever, gall- och urinblåsa, lungor och bukspottkörtel. Risken för hudcancer var däremot ungefär lika stor oavsett klimatet.

Källor: Svenska Dagbladet, Livsmedelsverket

Fakta
D-vitamin är egentligen ett hormon som behövs för immunförsvaret, fortplantningen, insulininsöndring och upptag av kalcium och fosfat. Eftersom D-vitamin är fettlösligt kan det lagras i kroppen och då framför allt i fettväven. Brist på D-vitamin orsakar rakitis (engelska sjukan) hos barn, men sjukdomen är numera sällsynt i Sverige. Äldre personer utvecklar benskörhet vid D-vitaminbrist och båda sjukdomarna är en följd av minskad inlagring av kalcium och fosfat i benväven. Tidiga bristtecken kan vara allmänna symtom som retlighet och dålig aptit. Skönt grönt är en aktuell färg i höst och i allra högsta grad aktuellt är också grönt te, en annan livsförlängare enligt många studier. För ungefär ett år sedan publicerades en studie gjord på över 40 000 män och kvinnor i Japan som kunde visa att de som dricker stora mängder grönt te lever längre. Förklaringen kan vara att grönt te innehåller antioxidanter. Studien, som genomfördes vid Tohoku University School of Public Policy, fann att tedrickandet var särskilt effektivt i samband med hjärtkärlsjukdomar. Men tvärtom vad andra tidigare djurförsök kunnat visa, minskade inte dödligheten i cancer.
Studien pågick i elva år och genomfördes i nordöstra Japan där hela 80 procent av befolkningen dricker grönt te och där mer än hälften dricker tre koppar eller mer per dag.
Deltagarna i studien var i åldern 40 till 79 år, och ingen av dem hade någon stroke-, hjärtkärlsjukdom- eller cancerbakgrund.
Bland dem som drack fem koppar grönt te eller mer varje dag, var dödligheten 16 procent lägre jämfört med dem som drack mindre än en kopp om dagen. Under de sju första åren studien genomfördes var dödligheten bland stordrickarna 26 procent lägre.

Av Irene Ahlberg

Grönt te sägs även hjälpa mot åldersdiabetes. Försök på möss visar att antioxidanten EGCG ökar känsligheten för insulin och skyddar de insulinproducerande cellerna från att dö, vilket är väldigt bra. Den dos EGCG-mössen fick motsvarar 3-4 koppar grönt te om dagen för en människa.