Växten har en lång tradition i Norden och var en av Carl von Linnés favoriter bland medicinalväxterna. Den har också en lång läketradition bland samerna som bland annat använde den färska roten för framställning av rosenolja och salva, en salva som med fördel kunde användas på ”elaka sår”. Riven rot, lagd i linneduk och värmd över öppen eld kunde lindra reumatisk värk, och linne som doppats i vatten från kokt frisk rot och ”lagd över huvudet” kunde hjälpa mot svår huvudvärk. I Norge har man sedan i mitten av 1700-talet rekommenderat odling av rosenrot. Där planterades den på trähusens tak för att minska risken för eldsvåda.

Rosenrot, med det latinska namnet Rhodiola rosea, är en flerårig ört som kan bli upp till tre decimeter hög och som ofta växer i täta tuvor och blommar i juni-juli med gula blommor. Den är ganska vanlig i fjällvärlden men förekommer också i Hälsingland, Norrbotten och Bohuslän, även om den är ovanlig där.
Den traditionella användningen av rosenrot finns dokumenterad i nordvästra Europa och i den östra delen av Ryssland, men även i angränsande asiatiska länder. Rosenrot är en av våra mest väldokumenterade preparat vad gäller dess förmåga att hantera stress och kroppsliga påfrestningar.
En placebokontrollerad, randomiserad och dubbelblind studie avseende effekten av växten publicerades år 2002. 160 kadetter fick under flera veckor leva så kontrollerat som möjligt med hänsyn taget till mat, arbetsprestation och sömn. Hälften av dem fick ett dagligt intag av rosenrot och hälften fick placebo. Båda grupperna fick genomföra ett antal komplicerade och krävande tester som bedömdes med avseende på stresshantering och förmåga att lösa problem. Resultatet visade att rosenrotgruppen, redan efter en timme, kunde hantera en stressituation tre gånger bättre än placebogruppen, och de både mådde och kunde arbeta bättre.
Resultatet vad gäller prestationsförmågan och problemlösning visade att rosenrotgruppen kunde lösa sina uppgifter med fyra gånger större precision än placebogruppen.
En annan dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad studie gällde betyg. 40 studenter i åldrarna 17 till 19 år delades i två grupper. En grupp fick rosenrot, den andra placebo. Studenterna testades med avseende på kondition, noggrannhet, snabbhet, humör och motivation. Resultatet av studien var imponerande. Trots att den aktiva gruppen fick en låg dos av rosenrot visade de flesta parametrar en säkerställd positiv skillnad. Snabbhet och exakthet förbättrades med 50 procent och den mentala tröttheten minskade med 40 procent. Studiemotivationen ökade och slutbetygen var bättre. Studenterna fick rosenrot bara under 20 dagar före examen, men slutbetygen i gruppen låg 10 procent över betygen i placebogruppen.

Ska du handla rosenrot? Fråga i din hälsobutik om råd.

Källa: Den virtuella floran, Näringsråd & Näringsrön, Naturmedel

Av Lena Götrich