Luden johannesört är en hårig, upprättväxande ört med motsatta blad och blekgula blommor. Stjälken kan bli upp till åtta decimeter hög och är trind, styv, finluden och vanligen ogrenad. Bladen är småludna, äggrunda och nästan oskaftade och har inte svarta körtlar i kanten. Luden johannesört blommar i juni-juli. Blomställningen är vanligen ganska yvig och blommorna har blekt gula kronblad.
Johannesörten används bland annat till kryddning av brännvin, men har också använts som färgväxt och till utvärtes bruk - pirkumolja eller pirkumbalsam – för att läka hugg- och skärsår. På senare år har johannesörtens medicinska egenskaper uppmärksammats, bland annat som medel vid lindriga och måttliga depressioner.
För ungefär ett år sedan kom en rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, som visade att johannesört sannolikt är likvärdig med konventionella receptbelagda antidepressiva läkemedel vid lindriga och måttliga depressioner. Framför allt gäller detta vid kortvariga depressionstillstånd, vilka också är de vanligast förekommande.
Johannesört verkar genom att höja nivåerna av signalämnen i hjärnan, ämnen som har betydelse för vårt välbefinnande.
Nedstämdhet kan, förutom årstidsväxlingar och brist på solljus, bero på ensamhet, stress eller obalans i livet. Depressioner blir tyvärr allt vanligare och att johannesört nu förordas av SBU ses som mycket positivt. Jämfört med receptförskrivna antidepressiva läkemedel har johannesört få och milda biverkningar.
Naturläkemedel med johannesört är den enda medicinska behandlingen som finns i dag för den specifika indikationen nedstämdhet.
Av Lena Götrich
Källor: Naturhistoriska riksmuseet, Boehringer Ingelheim
|